Tjugofemte Maj

Så här vid fel tid på året är det hemskt svårt att veta vad man ska skriva om. Jag vill ju som inte skriva någonting tafatt och dumt som vem som helst ska skriva, nej nej nej. Jag vill skriva intellektuella texter fyllda av objektiva förtjänster och dramaturgisk struktur men för att göra det måste man bring ones A-game och eftersom att jag är en blind dyslexiker  så är det inte jättelätt att göra det. Pittkalendern har förresten fått en någorlunda ny design och eftersom att jag ju som sagt är blind så var det inte lätt att göra den. Jag... tror... att den är något stilrenare nu än tidigare.


Nog med dumma inledning dock. Det blir ingenting långt och svårt idag eftersom att det krävs att jag skriver om Arnold eller en film och det är inte rätt tid på året för det. Istället tänkte jag hänvisa till ett avsnitt av Inside the Actor's studio (som ju är ett av de bästa TV-programmen någonsin) med självaste Pitten som gäst. Mycket intressant och givande om man är intresserad av film. Ett ganska dåligt avsnitt ärligt talat om man nu ska se till programmets standard men nog är det väl helt okej. Ska man se till Pitt-skalan så är det mycket bättre än Cutting Class men kanske i klass med Burn after reading fast utan en total dominans från Brad Pitt som sedan skjuts av George Clooney någonstans i mitten. 3/5 säger vi. Hur skulle en Pitt-skala se ut förresten? Antagligen inte så homoerotiskt som det låter. Eller? Är det här bara en supergayblogg om Brad Pitt? You never know. Jag hade då åtminstone trott det om jag inte varit dess skapare. MEN NOG OM DET. Haha...

Pitten och temärket sätter sig ner för att prata. 

ELLER: Överentusiastisk publik är kvällens nyckelord