2012 års bästa filmer - Topp 10

Jag kände att jag inte bara kunde avsluta Pittkalendern med ett helt normalt inlägg så vi kör istället på någonting som egentligen inte alls har med några av hans filmer att göra, nämligen en lista på vad jag tyckte var fjolårets (2012, obviously) bästa filmer. Det är ingen summering av filmer det här för den som undrar, bara mina åsikter av dom. Men without further ado, här är min lista över dessa.

10: Total Recall

Visst, det här är ingen superfilm egentligen och varken början eller slut är speciellt bra eller minnesvärt och ingen humorn som "alla" älskar från originalfilmen är som bortblåst. Däremot var skådespelarna ungefär 1000 gånger bättre än i första Total Recall (som ändå är en helt okej film och något av en sci fi-klassiker, av någon anledning) och hela filmen är sjukt clean, både i sina actionscener och i specialeffekterna. Specialeffekterna som av någon anledning är total skit i början av filmen men typ snyggast någonsin i de två andra tredjedelarna. En lättsam film som visserligen är rätt töntig och inte har mycket till handling alls (men premissen är ändå väldigt bra) men den gör jobbet och är faktiskt en bättre film än Arnolds version, fast med färre one-liners. Verkligen stil före substans däremot men ibland fungerar det och i Total Recalls fall var stilen så bra att det gav filmen en plats på min lista, om än sist.

Och så en scen från filmen då

9: Brave

Den heter ju visserligen Modig i Sverige men den engelska titeln är så mycket bättre, trots att den ju egentligen är densamma. Brave är definitivt inte Pixars bästa film (för det är Toy Story 3) men den är verkligen inte heller den sämsta. Animeringen är framförallt väldigt välgjord och verkligen bland de bästa någonsin (fast även här inte bäst då Tintin ser bättre ut, även om nu den nu använde sig av motion capture) och så var filmen framförallt underhållande utan att samtidigt vara för mycket av en barnfilm. Precis som med Total Recall alltså lättsamt utan någon superhandling men här är det mer förståeligt och den fixar det på ett bättre sätt också och är gjord så helt medvetet. Bra för alla åldrar också, vilket alltid är ett plus. Däremot lite väl töntig på sina sällen för min smak, och så hatar jag ju oslagbara och oövervinnliga barn på film så... ja. Men sjukt snygg alltså. Herregud.

Och så en modig scen då

8: Palme

En svensk film alltså. Om Olof Palme. Jag är ju ändå svensk så jag var nästan tvungen att ha med den här på listan så tur då att den är såpass bra att den platsar. Jag är i regel inte någon älskare av dokumentärer men den här lyckades bra med vad den ville förmedla och är inte enbart jättepositiv eller negativ mot Palme utan håller sig måttligt neutral, även om det känns lite som att det positiva väger över men med just honom känns det som något man får ta. Också mycket snyggt redigerad och berättad på ett smart sätt med hjälp av intervjuer, arkivmaterial och text. Känns ändå kanske tio minuter för lång men man går också igenom ungefär allting som är värt att veta om Palme och lite till. Många har kallat den för propaganda men jag känner att det kan jag verkligen inte hålla med om på något direkt plan. MEN HAN VAR EN SUPERMÄNNISKA! 

Filmen har visats i tre delar på SVT nu i december/januari så det kan vara värt att se den svt play för det här är en väldigt bra dokumentär. Om inte så är här en trailer till filmen.

7. Prometheus 

Det är många som ogillar den här filmen, och av helt rimliga skäl också för den är stundtals helt ologiskt och alla hål i handlingen har man skyllt på efterhand att man i manuset medvetet lämnat saker osagda och det är antagligen till viss del sant men vissa saker är man bara korkad om man utelämnar så och låter tittaren fantisera (även om man faktiskt inte ska behöva förklara absolut allting i sin film så som vissa tycker) och dessa saker är ganska stora minus för filmen men den har faktiskt till största del en väldigt rimlig handling, fantastiska specialeffekter, väldigt bra skådespelare (fast Noomi Rapace är allvarligt talat inte speciellt bra i den här filmen heller, men bättre än i Sherlock Holmes 2) och nog starkt våld utan att någonsin gå över gränsen. Årets snyggaste film, utan tvekan och antagligen den man kan diskutera längst om man gillar att göra sådant. Michael Fassbender är super, en av skådespelarna ser ut som Tom Hardy och så älskar vi ju alla Charlize Theron (förutom Snåmen då). Resten av karaktärerna är som bara där däremot men gör sitt jobb utan att man alls egentligen bryr sig om dom det minsta och finns som bara där för att dö och så känner jag ju att manusluckorna förstör lite för mig också. Jag sympatiserar ändå med filmen något och ger den lite mer plus på grund av allt internethat den får, mycket av det ganska omotiverat (men så är ju också alla arga och överdrivna på allt på internet)

Men lite Guy Pearce på det här då?

6. Lawless

Det finns nog ingen film på listan som jag är så överraskad över hur bra den var som Lawless. Jag menar, Shia LaBeouf har inte bara ett namn som knappt går att stava till eller för den delen uttala men han brukar inte heller precis medverka i några superfilmer så jag förväntade mig inte alls att lawless skulle vara så bra som den var men jag antar väl att det vägs upp av att Tom Hardy och Guy Pearce också är med i den. Filmen har en bra handling om laglösa hembrännare under 1930-talet och är både väldigt snyggt gjord, har snygg scenografi och är sjukt rå i nästan alla aspekter, och så är alla skådespelare i den också väldigt bra. Och så Guy Pearce då. Han är ju min favoritskådespelare och det gör väl att jag gilar filmen ännu mer och han är sjukt bra i den och spelar riktigt ond skurk med en frisyr som får Nicolas Cage att skämmas. Däremot önskar jag lite att Tom Hardy kunde dö någon av de otaliga gånger under filmen som han borde ha gjort det. Många avhuggna könsorgan här, men se gärna filmen ändå.

Vad sägs om lite Guy Pearce och Tom Hardy i en och samma scen?

5. Indie Game: The Movie

Väldigt oväntat för mig att jag skulle ha två dokumentärer på listan men TV-spel är ju som min grej så jag kunde inte riktigt undgå att lägga till den här på listan, och väldigt högt också. En mycket varm film om man kan alls får säga så om den här typen av film men den känns väldigt personlig och personerna den handlar om verkar så sympatiska, och man tycker som så synd om Team Meat och Phil Fish som har sådana otroliga motgångar när de utvecklar och ska släppa sina spel. Alla utom just Phil Fish däremot känns som lite halvkonstiga människor privat (framförallt Braids utvecklare) och det är när filmen handlar om honom som den är allra bäst eftersom att det är så sjukt mycket ångest i hans arbete och absolut allting går emot honom när han jobbar med sitt spel Fez (som för övrigt släpptes 2012 när filmen var färdig och blev väldigt kritiskt hyllat) och så känns han ju som sagt mest normal av de fyra personerna som filmen handlar om, trots Wolverinefrisyren och namnet. Snyggt gjord också men även den här kanske lite för lång (den smågalna braidkillen hade man nog helt kunnat klippa bort från filmen). Den förlorar inte heller på att ämnet intresserar mig precis. Alla bör se den här.

Bra trailer, så se den nu direkt!

4. The Perks of Being a Wallflower

Tvärtom från Lawless är det här en bättre film när man ser den än efteråt vilket den verkligen inte tjänar på men det är fortfarande en väldigt bra film, och så är Emma Watson med i någonting som inte är Harry Potter också. Skådespelet är inte alltid jättebra från alla, handlingen känns lite ofokuserad och dessa indieungdomar borde fakitskt ha hört David Bowies Heroes tidigare eller åtminstone känna till den men trots detta är den av årets allra bästa filmer. Riktigt seriösa ungdomsfilmer brukar oftast vara sjukt överdrivna och sällan speciellt bra men the Perks of Being a Wallflower lyckas verkligen, även om den kanske inte alltid känns helt realistisk hela tiden. Den är stundtals rolig, stundtals gravallvarlig men nästan alltid väldigt, väldigt bra och är verkligen helt olik absolut alla andra filmer på den här listan vilket alltid är ett plus, så länge filmen är bra alltså. Till skillnad från många andra filmer så har den också en ganska perfekt spellängd och filmen är raktigenom bra. Ingen dålig början, mitt eller slut alltså vilket är väldigt ovanligt i film. Den är helt klart bäst i sin helhet men eftersom att filmerna ovanför (eller nedanför. Dom bättre filmerna på listan i varje fall) den här gör färre saker lika bra fast dessa är då mycket bättre. Antagligen mycket bättre än boken den är baserad på. Så mycket charm i en enda film. Och Emma Watson var ju faktiskt bäst skådespelare i Harry Potter bland de tre huvudpersonerna så hon är självklart bra här också.

3. The Dark Knight Rises

Folk säger att jag är galen när jag påstår mig tycka att den här är bättre än Dark Knight Rises (men samtidigt verkar jag ju lika galen när jag inte älskar den) men antagligen ses jag väl som mest galen för att jag tycker att Bane är en bättre skurk än Jokern. Heath Ledger i all ära liksom men Bane (alltså Tom Hardy, igen) är typ den bästa filmskurken sedan Darth Vader och hade filmen bara bestått av scener med honom hade den varit årets film utan tvekan. Tyvärr är det inte så eftersom att det här är Batmans film och inte Banes (men  delvis baserad på serien Knightfall som gick i Batman under 90-talet om jag minns rätt. Bra storyline faktiskt)  fast filmen är faktiskt väldigt bra ändå, sånär på en twist i slutet som förstör väldigt mycket av filmen för mig och gör Bane helt oviktig för handlingen. Atombomben och filmens slut bryr jag mig egentligen inte alls om men den twisten alltså. Nej. Men resten av filmen då alltså ja. Den rätt dryga filmlängden på 2:43 är visserligen väldigt lång men den känns faktiskt inte så hemskt lång när man väl ser den och en av få filmer som faktiskt håller så länge utan att man bara vill att den ska ta slut. Sedan är den såklart också väldigt snyggt gjord, specialeffekterna är bra och actionscenerna känns. Däremot finns det väldigt många logiska luckor i filmen, precis som i Prometheus fast här är dom inte lika oförklarade som mest dumma och helt ologiska på alla grader. Däremot är det ändå ingenting som stör mig alls under filmens gång eftersom att den gör så mycket annat rätt så jag skulle nog vilja påstå att här är den bästa filmen någonsin som innehåller så hemskt många misstag (tänd t.ex inte eld på tunn is Batman!). Skådespelet är inte heller alltid på topp, förutom hos Tom Hardy då och Berenice Bejo (som egentligen heter Marion Cotillard men jag ville säga även Melanie Laurent och Léa Seydoux innan jag kom på hennes namn) är i stora delar av filmen verkligen inte bra. Men se filmen ändå, för den är bäst i Batman-trilogin. Sjukt hipster att kalla Batman Begins för bäst förresten.

Tja, lite Bane mot Batman skadar ju aldrig

2. The Avengers

Det är ju så dumt egentligen att folk jämför Dark Knight Rises och Avengers för båda är helt olika filmer. Medan Nolan valde att förankra Batman i en mer verklig värld gjorde Joss Whedon det motsatta och gjorde en så overklig och serieliknande film som bara möjligt går. Den är nästan obehagligt färgrik, har kanske den bästa actionscenen någonsin och är igenom hela filmen väldigt underhållande. Medan Dark Knights nyckelord var mer episkt (som i epos alltså, inte det där dumma uttrycket som härstammar från internet) är det här mer... jag vet inte, bombastiskt? Jag hade allvarligt talat inga riktiga förväntningar på att Avengers skulle vara en speciellt bra film. Captain America är ju en rätt dålig hjälte och hans egna film var nog så dålig. Thor har jag faktiskt inte sett men som hjälte är även han typ den töntigaste och varken Hawkeye eller Black Widow kändes väl som att de skulle kunna tillföra någonting till gruppen utan var bara som där för sakens skull men tänk, jag hade fel för det här är tveklöst en av de bästa seriefilmerna någonsin. Loke är dock en lite småvek skurk om jag ska vara helt ärlig. Bra skådespelare men lite ljummen skurk. Men Avengers är ändå en otroligt bra film och kanske årets mest underhållande ändå och nästan den bästa seriebaserade filmen någonsin. Nästan. 

Och Iron Man är sådär dryg som bara han kan vara

1. The Amazing Spider-Man

Vi stöter ju på lite av problem här eftersom att Spider-man ju är den bästa superhjälten så det är svår för mig att vara rättvis i min kritik mot filmen men som tur är så behöver jag nog ändå inte vara det. De förra Spider Man-filmerna var väl ganska sådär och det var nog allvarligt talat bara bra att man gjorde en reboot, även om det nu bara har gått tio år sedan den första släpptes. Till skillnad från vad man lätt kan tro så är den här filmen mer av en ungdomsfilm än en superhjältefilm viket det tar ganska lång tid innan den blir och den blandningen ska ju rimligtvis vara den bästa. Halvseriös (amerikansk) ungdomsfilm och serietidning är ju ett match made in heaven för mig. Filmen är verkligen inte för en sekund lik sin serieförlaga, ännu mindre än Dark Knight Rises faktiskt men det fungerar som ändå eftersom att Spider-Man från 1960-talet (som den ju är baserad på) var så sjukt töntig och ingenting man vill göra en seriös film av i dagens samhälle men den behåller fortfarande serietidningskänslan och är lite sådär sjukt overklig som Avengers. Hur Peter Parker fick sina krafter t ex är ju typ det dummaste jag varit med om men det görs ändå mycket bättre i den här filmen än i serierna. Specialeffekterna är också någonting jag måste ta upp för dom är faktiskt knappt märkbara men när man väl får veta att dom finns så inser man hur imponerande gjord den här filmen faktiskt är och hur högkvalitativa specialeffekter den innehåller (Oscar? Nja, Avengers och Prometheus slåss nog om den) men den är också i övrigt snyggt filmad. Det här är ju för övrigt en film som typ ingen annan skulle välja som sin favorit för året men det är så jag gör här på Pittkalendern. Det oväntade är det väntade, eller något. Om Pittkalendern var en trollkarl skulle det vara dess motto. Jag tycker förresten att Lizard också är en bra skurk och framförallt mycket bättre än Loke. Mycket sämre än Bane däremot men det är dom flesta skurkar (för andra skurkar saknar en Fighting School) Snåmen tyckte väl att alla filmer i topp 3 var sådär men så har han också en väldigt trist filmsmak och ser hellre Dekalogen än det här.

Och så teleporterar Spider-Man in sig i en bil. Hm.

Någon hedersomnämning då för filmer som inte kom med? Tja, Skyfall kanske? Hade det inte varit för dom sjukt fula CGI-varanerna så kanske den kommit med ändå. Moonrise Kingdom också, och så Killing Them Softly med Pitten själv som jag gråter lite över att den inte var så bra att den kom med på listan. Men det var allt då, nu är Pittkalendern äntligen slut på riktigt!