Möt Joe Black från 1998 är dagens film och här spelar faktiskt Brad Pitt två roller (nej, det är inte som i Double Impact). Den första saknar namn så vi kallar honom helt enkelt för Pitten som är med i början av filmen som en rätt charmig typ som träffar Claire Forlani (Någon form av engelsk, inte helt identisk, Angelina Jolie-klon) och de går ihop rätt väl men direkt hon är utom synhåll blir han påkörd i världen oturligaste olycka (han undviker första bilen men träffas av den andra. När han sedan träffats flyger han i en taxi som kör förbi, stackaren) men döden tar hans kropp (som är helt oskadd!) hämta William Parish (Anthony Hopkins i rollen som en affärsman och möjligtvis ägare av en stor tidning men det förklaras som aldrig vad exakt det är för mediaföretag han har)som han spelar, som snart ska dö, och som också råkar vara Forlanis far. Som den kannibal han är vill Anthony däremot inte dö och otroligt nog så låter Pittdöden med på att låta honom leva en vecka till om han i sin tur introducerar honom till de jordsliga frestelserna. Om William däremot avslöjar att han är döden så kommer han att dö direkt, vilket kanske inte låter så svårt först men när det visar sig att Döden också ska bo hos William och vara med när han gör sina arbetssysslor försvåras det hela något. Williams familj undrar självklart vem han är och eftersom att han inte får säga att gästen är döden så kallar han honom för Joe Black istället. Ännu jobbigare blir det dock när Susan (Alltså Claire Forlani) hälsar på och stöter på Joe, som hon tror är den person, Pitten alltså, som hon mötte tidigare för hon visste ju inte att han blev påkörd, krossad, och dödad. Eftersom att Döden är helt känslokall och empatilös blir det hela ganska konstigt eftersom att hon ändå tror att han är Pitten och alla andra mest tror att han är en väldigt underlig person som är med William Parish dygnet runt och dessutom nästan kostar honom hans företag. Ju längre Joe däremot spenderar med Susan och William, desto mer börjar han känna för dem och lär sig att uppskatta världen. Synd då att han måste ta med sig Anthony Hopkins till andra sidan då. Taskig timing att börja utveckla känslor. Synd om Pitten också. Han verkade vara en väldigt bra människa men han dog väldigt tidigt in och hans kropp blev utnyttjad av döden i en vecka.
Hittills har Braden alltså spelat Polis i en riktigt "cool" värld (FATTAR DU?! COOL! SOM I COOL WORLD!!!!), General Manager i ett Baseball-lag som ungefär 1% av den svenska befolkningen känner till, CIA-Agent/extremt torterad och nu får han spela döden, vilket alla egentligen bör vilja göra någon gång under sin livstid. Han gör ett bra jobb och underagerar något extremt, men det är ju bara för att visa det faktum att döden inte har några känslor. Han pratar däremot lite för lågt ibland vilket är lite irriterande då alla andra pratar i en normal samtalston. Annars gör han en bra prestation tycker jag men det känns inte som att han behövde arbeta jättemycket största delen av tiden. När han däremot väl visar några känslor gör han det väldigt övertygande så ja, bra gjort av Pitten. Igen.
Möt Joe Black tjänade ihop en del pengar när den släpptes och fick väldigt delad kritik. Vissa gillade den och vissa gjorde det verkligen inte. Jag däremot, jag tyckte att den var väldigt bra och det trots att den är ganska exakt tre timmar lång och det händer väldigt lite men det som är bra är så väldigt bra och jag kände aldrig att den var för lång och att jag bara ville att den skulle sluta där och då. Alla skådespelare gör ett bra jobb, musiken är bra och välplacerad och handlingen känns originell vilket den däremot inte riktigt är eftersom att det här är en pseudo-remake av Döden Tar Semester från 1934 men det är en ganska usel film så strunta i att den och gå direkt över till Joe Black. Delen där Brad Pitts Döden helt plötsligt blir Jamaican på ett sjukhus när han träffar en döende kvinna från just Jamaica är lite konstig men båda gångerna det händer är det ändå väldigt bra scener som på något sätt ändå går att ta på allvar, åtminstone efter att det gått en stund. Slutet är också fantastiskt bra, även om det kan kännas lite ologiskt men i en film där Brad Pitt är döden får man helt enkelt ta det overkliga. 4/5 och den bästa filmen för detta års Pittkalender så här långt. Inte långt bort från femman.
Filmen finns inte på youtube så få tag på den på vilket sätt du vill. Jag skvallrar inte om du laddar ner den eller köper den på Svarta Marknaden för Pittfilmer. Se den bara så blir jag glad. Efter första timmen blir den riktigt bra, första däremot kan ibland kännas lite långsam så tänk på det om du ska se den. Man kan ju faktiskt även hyra filmer över internet nuförtiden så det kanske du vill göra om du känner dig riktigt modern.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar